Varje år ger Rädda Barnen ut en rapport om barnfattigdom i Sverige. De två senaste, som beskriver 2008 och 2009, avslöjar en tydlig ökning av antalet ekonomiskt utsatta barn i vårt land.
Fattigdom definieras i rapporten som att en familj behöver försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag) eller att den disponibla inkomsten för en vuxen och ett barn ligger under 11 424 kronor per månad. Med den definitionen levde 248 000 barn, vilket är 13 procent av alla barn i Sverige, i fattigdom under 2009. Att det är år 2009 som beskrivs beror på att rapporten bygger på Statistiska Centralbyråns uppgifter, som släpar efter ett par år.
Ansvarig forskare för Rädda Barnens rapport är Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Malmö Högskola.
– Den ekonomiska utsattheten bland föräldrar och deras barn ökade på ett oroväckande sätt under 2009. Och ingenting talar för att utvecklingen åren därefter skulle ha brutit trenden, säger han i en intervju i Sveriges radios Ekonyheter den 14 mars, då rapporten presenterades.
För barnen kan det betyda att de inte kan följa med på skolutflykt eller gå på bio med kompisar. Den som inte har mobil eller saknar dator hamnar utanför den värld som kamraterna delar. Vinterkläder, skor och glasögon till barnen är stora utgiftsposter som många familjer har svårt att klara. Också Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin intervjuades i Sveriges Radios P1.
– Barnfattigdomen blir mer och mer ett storstadsproblem, med boendesegregation och socialt och ekonomiskt utanförskap, säger hon. Det är tre grupper i samhället som tydligt drabbas: barn i storstadsområden, barn till ensamstående föräldrar och barn med invandrarbakgrund. Begreppet ”ensamstående föräldrar” handlar till fyra femtedelar om ensamstående mödrar.
Elisabeth Dahlin pekar ut de nya reglerna i sjukförsäkringen som en av orsakerna till den ökande fattigdomen. Utförsäkringarna har slagit hårt mot många som saknar ekonomiska marginaler.
Den svenska socialförsäkringen är tänkt att i någon mån kompensera att ensamstående kvinnor med barn och andra barnfamiljer missgynnas ekonomiskt. Föräldrapenning, barnbidrag och behovsprövade bidrag som bostadsbidrag och vårdbidrag för barn med funktionshinder, liksom underhållsstöd är delar av det systemet. Men effekten av denna ekonomiska familjepolitik har minskat successivt under hela 2000-talet. Det visar Rädda Barnen i sin rapport ”Välfärd, inte för alla” publicerad 2011. Den tar sin utgångspunkt i artikel 26 i Barnkonventionen, som reglerar barnets rätt till social trygghet, inklusive väl fungerande socialförsäkringar.
Rädda Barnen lägger också än en gång fram sitt förslag att regeringen ska anta en nationell handlingsplan för Sverige i syfte att motarbeta barnfattigdomen i vårt land.
– Det allra viktigaste är att människor får möjlighet att arbeta och försörja sig, framhåller Elisabeth Dahlin. Men i väntan på en bättre fungerande arbetsmarknad finns det viktiga förändringar som kan genomföras genast: Höj grundnivån i föräldraförsäkringen, höj bidragsförskottet. Anpassa trygghetssystemet efter hur familjer ser ut nu, inte för femton år sedan.
I Rädda Barnens rapport om barnfattigdom presenteras fakta även kommunvis i tabellform. För de tre storstäderna är materialet även uppdelat per stadsdel. Det gör det lätt för vem som helst att gå in och granska sin egen kommun eller stadsdel. Det har ett stort antal lokaltidningar runtom i landet gjort, vilket har bidragit till rapporten har fått stor uppmärksamhet.
Trots det allvarliga läget menar Rädda Barnens rapportskrivare att det ändå finns hopp. Det går att utrota barnfattigdomen, påpekade Tapio Salonen redan efter förra årets rapport.
I ett inslag i SVT rapport sa han:
-Om det nu är så att man är väldigt överens om att barnfattigdom egentligen borde tillhöra det förgångna och att man vill avskaffa detta så har vi nu satt en prislapp på barnfattigdomen. Det skulle kosta 15 miljarder att avskaffa den. Det är ungefär som det femte jobbskatteavdraget.
Han påpekade samtidigt att själva jobbskatteavdragets positiva effekt på det individuella planet inte når fram till hushåll med mycket snäv ekonomi.
Vidareläsning
Tapio Salonens beräkningar av barnfattigdomens ”prislapp” publicerades i tidskriften Socialpolitik nr 2/2011.
Se och läs mer här på Barnsrättigheter.com:
Film med föreläsning av Tapio Salonen
Barnfattigdomens verkliga innebörd i artikeln om föreningen Majblommans arbete
Riksdagsdebatt om handlingsplan mot barnfattigdom
