Skolverkets nya rapport Könsskillnader i skolresultat visar att skillnaderna mellan flickors och pojkars prestationer i skolan har minskat. Till skillnad från vad man kanske kan förvänta sig beror utvecklingen inte på att pojkarna förbättrat sina resultat, utan på att flickornas prestationer har försämrats över tid.
Försämringen märks redan i mellanstadiet
Rapporten visar att flickors sjunkande resultat kan spåras tillbaka till årskurs 6 och sedan förstärks genom högstadiet. Nedgången gäller främst flickor med svensk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund presterar fortsatt svagare än pojkar med samma bakgrund, men skillnaderna mellan grupperna har inte förändrats lika markant. En särskilt tydlig förändring syns i matematik i årskurs 9, där pojkarna nu i genomsnitt uppnår något högre betyg än flickorna. Det är första gången denna utveckling registreras i modern tid.
Möjliga orsaker: stress, psykiskt välmående och sociala medier
Skolverket lyfter flera faktorer som kan ligga bakom försämringen. Många flickor upplever högre krav och stressnivåer i skolan. Samtidigt rapporterar elever, och särskilt flickor, om försämrat psykiskt välbefinnande och sämre studiero.
En annan faktor är ökad användning av sociala medier, som enligt tidigare forskning kan påverka både koncentration, sömn och psykisk hälsa. Flickor använder sociala medier i större utsträckning än pojkar, vilket kan bidra till de könsspecifika skillnaderna i skolresultat.
Konsekvenser för likvärdigheten i skolan
Att flickor, som tidigare haft ett kunskapsmässigt försprång, nu tappar mark väcker frågor om skolans förmåga att ge alla elever likvärdiga förutsättningar. Samtidigt kvarstår skillnader som länge varit till pojkars nackdel: flickor når fortfarande i genomsnitt högre betyg i språk och läsförståelse.
Rapporten understryker att jämställdhet i skolan inte handlar om att ena könet ska prestera bättre än det andra, utan om att båda grupper ska ges rätt förutsättningar att nå sin fulla potential.
Skolverket uppmanar till handling
I sina rekommendationer betonar Skolverket att skolhuvudmän och rektorer bör analysera könsuppdelade resultat på både lokal och nationell nivå. Vid behov bör särskilda insatser sättas in för att stärka studiemiljön, minska stress och säkerställa att elever med olika bakgrund får tillgång till rätt stöd.
Att följa upp resultaten regelbundet lyfts fram som ett viktigt steg för att tidigt upptäcka trender och agera innan skillnaderna förstärks ytterligare.
Barns rättigheter i fokus
Ur ett barnrättsperspektiv är utvecklingen särskilt angelägen. Enligt barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag, har alla barn rätt till utbildning och till att utveckla sina färdigheter på lika villkor. När en stor grupp elever visar försämrade resultat och riskerar att halka efter, blir det en central fråga för såväl skolpolitiken som för skolans dagliga arbete.
Rapporten blir därför inte bara en beskrivning av nuläget, utan också en påminnelse om skolans ansvar att skapa en trygg och stödjande miljö där både flickor och pojkar ges förutsättningar att lyckas.
