För bara några år sedan var det närapå omöjligt att föreställa sig ett Sverige där barn plötsligt och i relativt stor omfattning började döda andra barn. Men senaste året visar på en betydande ökning i hur många unga som är indragna i kriminella gäng på ett sätt som får en dödlig utgång. Nätverken det gäller drar in allt yngre människor och det skulle behöva göras mycket mer för att stoppa rekryteringen i ett tidigt skede.
Hela barnrätts-Sverige slår egentligen larm vad gäller inlockandet, inlurandet och intvingandet av unga till illegala verksamheter. Exempelvis pekar barnrättsorganisationen BRIS på en ökning av kontakter i sina linjer från barn som vill ta sig ur gängkriminalitet eller på andra sätt påverkas av den. Medan organisationen vill uppmuntra fler barn att höra av sig vädjar de också till övriga samhället att vara beredda att dra sitt lass. Inte minst måste landets kommuner – som tillhandahåller socialtjänst och skola – få bättre förutsättningar och resurser till att samverka och arbeta förebyggande istället för att bara agera reaktivt. Men trots att det kanske är i kommunerna som barnkonventionen behöver bli verklighet mer än någon annanstans är det där man fortsätter gå med underskott och drabbas av nedskärningar, när man ser till regeringens höstbudget. De satsningar som regeringen väl presenterat har också alltför stort fokus på rättsvårdande myndigheter och initiativ som att flytta barn från SIS till Kriminalvården.
Överhuvudtaget ser BRIS risker för att flera av regeringens förslag om insatser mot kriminalitet drabbar unga. Ömsom går förslagen inte i linje med barns rättigheter, ömsom står de direkt i strid mot dem. Exemplen gäller bland annat barn i migrationen (som i fråga om försvårande av familjeåterförening och anmälningsplikt för anställda i offentlig sektor), barn som utsätts för våld och barn som lever i socioekonomisk sårbarhet. Något av det allvarligaste i Tidöavtalet är övervägandet om att låta barn så unga som tolv vara straffmyndiga. Sådana sänkningar har FN:s barnrättskommitté tydligt förbjudit Sverige och andra länder att göra. Även den planerade klimatpolitiken går på tvärs mot barnkonventionen.
Anna Dorrian Werner är påverkansansvarig och barnrättsjurist på BRIS. ”Det finns ingenting i forskning eller evidens som visar på att fängelse för barn gör att de kommer att sluta begå brott eller som stöder att det skulle leda till att kriminaliteten skulle minska”, säger hon och varnar också för en tendens att göra skillnad på olika grupper av barn för att sedan ställa dem mot varandra. Redan att kalla barn som hamnat snett för ”förövare” skapar en risk för avhumanisering. Man kan kort sagt säga att Tidöavtalet behöver en grundlig – flera grundliga – barnkonsekvensanalyser.
Läs mer om barnrättsorganisationers åsikt om Tidöavtalet hos bland annat Rädda Barnen och om barnrätt och gängkriminalitet hos BRIS.
