Könsstympning av flickor – en allvarlig rättighetskränkning

Okt 06, 2015 Inga kommentarer av

På många håll runtom i världen – som stora delar av Afrika, men också i Mellanöstern och Asien – används fortfarande omskärelse av flickor. Det här brottet mot barns rättigheter försvaras ofta som ett sätt att ”rena” flickan, bevara hennes oskuld och senare som en metod för att hålla henne trogen. Det går inte att nog understryka nivån av ohälsosamhet och fara i traditionen.

Över två miljoner flickor drabbade årligen

Att, ofta utan hygienisk säkerhet eller medicinsk kunskap, skära i barns kroppar är i sig en oacceptabel skändning. Att dessutom göra det med målet att hålla flickan på plats, fysiskt, socialt och sexuellt, medför ett mångbottnat trauma. Ändå drabbas över två miljoner flickor mellan fyra och elva år av den här sortens övergrepp varje år. Mer än 130 miljoner idag levande flickor och kvinnor har varit med om könsstympning, en sedvänja som går över två tusen år tillbaka i tiden.

Skador och följder av kvinnlig omskärelse

Ofta ges flickan i fråga både kroppsliga och mentala men för livet. Ett par exempel på det är smärta och svårigheter förknippade med att urinera och menstruera, ihop med den stora risken att förblöda eller tvingas föda ett dödfött foster, när man förlöst med ett fortfarande igensytt kön. Ofta sys kvinnan dessutom återigen ihop direkt efter förlossningen, vilket innebär nya smärtor och risker för hennes liv och hälsa.

Tas klitoris bort, vilket hör till det vanliga, är flickan förnekad en stor del av den njutning hon annars senare hade kunnat känna och dela i sexuella relationer. Att som omskuren kvinna ha samlag kan vara förknippat med stor smärta och fara. Många som utsätts för könsstympning fortsätter ut i livet med svår stress, infektioner, inre blödningar, infertilitet eller HIV och andra allvarliga sjukdomar.

Proceduren

Oftare än inte görs ingreppet utan bedövning, med exempelvis en glasskärva, ett gammalt rakblad eller en kniv. Det finns olika sorters könsstympningar; en är att delar av blygdläpparna eller klitoris skärs bort, en annan att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. När huden sytts ihop har bara en öppning på några milimeter lämnats kvar, där urin och menstruationsblod ska passera. För en del flickor innebär stygnen flerdubblade menssmärtor, att blodet blir kvar i magen eller att kissande tar många plågsamma minuter under resten av livstiden. Sammanfattningsvis handlar det om ett antal grova kränkningar av kvinnors rättigheter.

Vad görs?

Vad som behövs är en öppnare diskussion, lagändringar i flera länder, ändrad lagpraxis och utbildning på alla nivåer. Ett land kan exempelvis förbjuda könsstympning, så som ex. Egypten, Etiopien, Sudan, Australien och Burkina Faso har gjort. Man kan också göra det åtalbart att utföra kvinnlig könsstympning enligt andra lagar. I en del afrikanska länder finns det nationella och/eller officiella strategier mot könsstympning, och med hjälp av AU – Afrikanska Unionen – har problemen med kvinnlig könsstympning lyfts via flera olika deklarationer och avtal. I kampen spelar också IAC (Inter-African Committee on traditional Practices Affecting the Health of Women and Children) en stor roll.

Sammanfattningsvis är det här ett utbrett, smärtsamt och dödligt arv som omedelbart måste upphöra. Läs gärna UNICEF:s rapport om könsstympning, här. Läs mer om UNICEF:s arbete mot könsstympning här. Även den självbiografiska boken ”Desert flower” av FN-ambassadören Waris Dirie rekommenderas.

 

Kvinnors rättigheter, Ungas situation i världen

Johanna Wester föreläser om ungas rättigheter och leder Din Rätt, ett projekt mot diskriminering, hos regeringsinitiativet Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.