Enligt Regeringsformen, Europakonventionen, Barnkonventionen och många andra rättighetsdokument är utbildning en mänsklig rättighet. Denna rättighet är inte på något sätt ifrågasatt, alla barn har rätt till utbildning. Men, rätten till utbildning innebär ju inte bara att barnen ska få gå i skolan, utan att de har rätt att lära sig. Rätten att lära sig utmynnar senare i kunskap och framtida möjligheter för barnen att arbeta, vidareutbilda sig och leva som medborgare i samhället. Detta gäller för hela världen.

Debatten rör även brister på specialpedagogik, stora barngrupper, sämre resultat på nationella prov och mer därtill. Men trots att skollagen reformerats för att dessa problem ska försvinna, enligt vissa till det bättre och enligt andra till det sämre, tycks problemen bara bli fler.

Debatten rör många saker, men det är viktigt att tänka på att det är barnens rättigheter som står på spel.

För inlägg i debatten, läs bland annat denna artikel, och många fler artiklar i de stora dagstidningarna.

The post Rätten till utbildning appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

Flera barnrättsorganisationer driver redan kampanjer för att göra Barnkonventionen till svensk lag. Här är UNICEFs kampanj.

Här kan du läsa Svenska Dagbladets artikel om regeringsbeslutet att det ska utredas om Barnkonventionen ska bli svensk lag.

The post Barnkonventionen som svensk lag – verklighet? appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

På BO:s hemsida kan man hitta skolmaterial utifrån Barnkonventionen riktad till årskurs 4-6, 7-9 och gymnasiet. De olika teman den är uppdelad på är ekonomi, hälsa, utbildning, trygghet, delaktighet samt stöd och skydd.

Se även vår sida med många olika former av utbildningsmaterial och skolpaket från skilda barnrättsaktörer som har dem tillgängliga online.

The post Skolmaterial om Barnkonventionen appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

De krav som Rädda Barnen ställer på Sveriges stat, kommuner och landsting är väldigt konkreta.

Staten bör:
Ta fram en nationell handlingsplan mot barnfattigdom, med fokus på de mest utsatta grupperna
Göra en översyn av den ekonomiska familjepolitiken så att den blir mer träffsäker och fattigdomsreducerande
Justera  upp grundnivån i föräldrapenningen och underhållsstödet
Säkerställa i lag en lägsta nivå för kommunerna för skydd och stöd till barn i utsatta situationer (t.ex. familjecentraler, elevhälsa m.m.)
Göra barnkonsekvensanalyser inför varje beslut

Kommunen bör:
Anpassa kraven efter förhållandena i kommunen. Rädda Barnens kartläggning finns som underlag.
Ta fram en kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom som säkerställer att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status
Barnperspektiv i försörjningsstödet:

Säkerställa att barnet kommer till tals i utredningen
Säkerställa att kostnader för ett barns fritidsaktivteter ingår, t ex medlemsavgift i förening fotbollsskor eller instrumenthyra, och att möjligheter att gå över riksnormen finns vid behov
Säkerställa att kostnader för glasögon ingår i stödet
Säkerställa att kostnader för dator och internetuppkoppling ingår i stödet

Säkerställa en helt kostnadsfri skola, med ett förbud mot uttag av avgifter
Ge minst två timmars lärarledd läxhjälp i veckan för alla elever
Säkerställa att det finns fritidsgårdar i alla områden i kommunen
Inför avgiftsfria fritidsaktiveter samt säkerställ att information om dessa når ut till alla barn och ungdomar i kommunen
Säkerställa meningsfulla och kostnadsfria aktiviteter för barn och ungdomar under skolloven
Satsa på förebyggande åtgärder för att säkerställa att inga barn vräks
Erbjuda förskola på obekväm arbetstid
Göra barnkonsekvensanalyser inför varje beslut

Landstinget bör:
Säkerställa gratis sjukvård för alla barn
Säkerställa glasögonbidrag till alla barn som har behov, under hela skoltiden
Subventionera kostnader för medicin till barn
Göra barnkonsekvensanalyser inför varje beslut

Rädda Barnen ger årligen ut rapporter om barnfattigdom, vilka går att ladda ned och läsa här.

The post Fattigskolan – om barnfattigdom i Sverige appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

Se mer om Hinok och hans familj på DN.se.

The post Hinok, 9 år, med familj blir utvisad appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

Vikten av att ett barn går i skolan kan inte nog understrykas. Det är inte bara viktigt för barnet rent intellektuellt, men också för dess sociala, känslo- och hälsomässiga utveckling. Skolan erbjuder, förutom kunskap, också de viktiga rutiner och den förutsägbarhet som barn behöver – särskilt barn som har erfarenhet av våld, rädsla och osäkerhet. I skolbyggnaden finns också trygga vuxna och en fristad från de eventuella problem ett barn möter i sitt hem.

I Edholms och Jernbergs debattartikel framförs att skolgång är en mänsklig rättighet och att Barnkonventionen, som Sverige ratificerat, fastslår att inget barn får diskrimineras. Men eftersom papperslösa barn inte inkluderas av skolplikten är ingen skola skyldig att söka upp dessa barn. Det är heller inte ovanligt att föräldrarna till barnen de gäller är rädda att släppa iväg sina barn till en skola, när de har ett utvisningshot hängande över sig och är gömda för myndigheterna.

Som skolborgarråd respektive gruppledare i Stockholms stadshus begär Lotta Edholm och Åsa Jernberg att Stockholms stad tar ansvar för de här komplexa utmaningarna och formulerar riktlinjer för stadens skolor. Hur ska gömda och papperslösa barns skolgång garanteras och administreras? Detta kommer att bli en än mer brådskande fråga om och när Barnkonventionen blir svensk lag. Dessa riktlinjer bör inkludera hur både barn och föräldrar ska bemötas och hur barnet ska få det individuella stöd det kommer behöva. Även frågor kring avsaknad av personnummer och behovet av anonymitet måste besvaras i de här riktlinjerna, för att inte tala om hur skolorna från första början ska nå ut till de barn som redan är svåra att hitta och därmed informera.

The post Papperslösa barns rätt till skolgång appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

Johan Kranz, som är verksamhetscontroller på Kronofogden, är skeptisk till hur realistisk nollvisionen har varit.

–Det kommer alltid att finnas ett visst antal som inte går att rädda. Nollvisionen är bara en vision, jag tror aldrig att man kan komma riktigt dit, säger han.

Barnminister Maria Larsson säger:

–Det är en mycket stark otrygghet i ett barns liv att mycket hastigt behöva flytta vid den här typen av förhållanden som ofta råder vid vräkningar, det riskerar att bli väldigt traumatiskt. Det är därför vi har satt upp det här målet. Jag insåg från början att det här blir tufft att uppnå.

För ett år sedan utsåg regeringen en nationell samordnare mot hemlöshet. Men räcker det, om ytterligare 411 barn sedan dess har vräkts, bara under de första nio månaderna av 2012?

– Vi har kommit en bra bit på väg, med framtagande av dokument till kommunerna och så skjuter vi på med hemlöshetssamordnaren. Uppenbarligen har det gett bra resultat, med en minskning på 20 procent det senaste året. Det är faktiskt en fantastisk siffra, säger hon.

Men Sten-Åke Stenberg, professor vid Institutet för social forskning, som tidigare utrett barnvräkningar åt regeringen kontrar:

– Det går upp och ned, men ligger över tid ungefär på samma nivå. Det är min bild av det hela.

I en rapport som presenterades för Maria Larsson våren 2011 lade han och tre kolleger fram en rad förslag om hur vräkningarna av barn kan stoppas. Inget av förslagen genomfördes.

Läs DN-artikeln om vräkning av barn här.

The post Barn fortsätter att vräkas i Sverige appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

Allt fler aktörer inom näringsliv, rättsväsende och stat gör barnkonsekvensanalyser. Det finns flera olika sätt att göra dem på, beroende på vilken verksamhet man bedriver. Det var Barnombudsmannen som från första början tog fram det här förslaget på arbetssätt under 2001. Sedan dess har man utvecklat metoden, med fokus på att göra analyserna så enkla, lättgjorda och lättlästa som möjligt. En barnkonsekvensanalys ska inte försvåra ens arbete eller stjäla tid från det, utan bara underlätta för ens arbete med barnperspektiv, ungefär på samma sätt som man alltid följer lagen.

Läs vår sida om barnkonsekvensanalyser här!

The post Barnkonsekvensanalys och barnperspektiv appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

Detta är ett tillfälle att stärka barnets rättigheter på en rad områden, som till exempel i asylärenden och i vårdnadstvister. Det är också en möjlighet att stärka kompetensen och minska godtyckligheten i domstolar och i myndighetsutövning som gäller barn. Dessutom skapar det ett ökat fokus på principen om att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör honom eller henne.

Jämfört med vårt grannland Norge, som gjorde Barnkonventionen till lag redan 2003, ligger vi efter när det gäller att se barns egna mänskliga rättigheter som åtskilda från föräldrarnas. Så länge konventionen inte gäller som svensk lag kommer den inte att tas på tillräckligt stort allvar av domstolar och myndigheter. Dessa saknar, om inte annat, tiden och resurserna att använda ett sådant dokument så länge det inte har status som svensk rättskälla. Men om Barnkonventionen blev svensk lag skulle det innebära att den kunde börja användas direkt i enskilda fall, att utbildning om barns behov började krävas bland beslutsfattare och att barns rättigheter togs på större allvar.

Med andra ord är det nu många som hoppas att regeringens slutsats blir att Barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt och därmed blir svensk lag.

The post Regeringen tillsätter utredning om Barnkonventionen som lag appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.

Barnen är mellan 9-17 år och kommer från olika organisationer runtom i Sverige; Familjehemmens Centralorganisation, Barns rätt till lek, Scouterna, Unicef, Rädda Barnen, Frälsningsarmen, Stadsmissionen, Makalösa Föräldrar, Unga Örnar, HARO, Verdandi och Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Familjer.

Under förmiddagen får barnen diskutera hur det är att vara barn i Sverige idag och vad de tycker borde bli bättre. Tillsammans förbereder de frågor som de sedan ställer till panelen (se paneldeltagare nedan) under eftermiddagen. En rapport som bygger på barns röster om hur Sverige kan bli bättre på att efterleva Barnkonventionen lämnas sedan till FNs barnrättskommitté i Geneve i början av 2013. Denna har sedan länge kritiserat Sverige för att inte låta barn komma tillräckligt mycket till tals i beslut som rör dem. Nätverket för Barnkonventionen verkar för att lyfta barns röster till beslutsfattare, bland annat genom att varje år arrangera denna ministerhearing.

”Detta är en möjlighet för barn att påverka direkt till dem som har makten”, säger Hanna Igelström som är projektledare för ”Barns röster från A till FN” på Nätverket för Barnkonventionen.

I år kommer en panel med sju beslutsfattare och ministrar att ta emot och svara på barnens frågor. De medverkande är:

Maria Larsson, barnminister
Lena Adelsohn Liljeroth, kultur- och idrottsminister
Bertil Östberg, statssekreterare för Jan Björklund, Utbildningsdepartementet
Sara Roxell, Sveriges Kommuner och Landsting, projektledare för den prioriterade satsningen ”Bättre stöd till utsatta barn”
Fredrik Beijer, biträdande rättschef, Migrationsverket
Helene Forssbaeck, Rikspolisstyrelsen, barnrättsfrågor och brott i nära relationer
Staffan Engström, Skolverket

The post Barn ställer frågor till ministrar och beslutsfattare appeared first on Barnkonventionen och barns rättigheter.